Firade en riktigt mysig tvåårsdag igår på Liseberg, åkte atmosfear för första gågnen bland annat. När man var i höjd med höjdskräckstonet fortsatte man typ dubbelt så mycket till och såg den bli till en liten prick. Och när man satt högst upp trodde man att man skulle avlida. När man släpptes då.. jag har nog aldrig skrikit så mycket i hela mitt liv. Det var så högt, jobbigt, hjärtat stannade där upp nästan. fyfyfy!